källa Bohuslän, Årsbok 2000
Träsnittets historia:
För snart 550 år sedan, när bild-och bildhuggningshungern inom de bredare folkskikten hade blivit större, hjälpte det nyuppfunna träsnittet till att sprida bilder.
En arrangerad bild från 1950, fotograf okänd. På bordet brevid pappa ligger den nyss färdiga stocken "Stiltje", ett fiskebåtsmotiv. Detta motiv kom senare att användas i en presentalmanacka för Almqvist & Wiksell samt som en illustration i en lärobok i ämnet svenska.
Vi känner till illustrationer, vinjetter, titelsidor, affischer och kistebrev i denna teknik.
Det moderna träsnittets genombrott kom under 1900-talets första decennium. En självständig konstart växte fram. Man pratar om att originalträsnittet hade fötts. Inspirationen kom från SydTyskland och Frankrike. Paul Gaugin experimenterade i en infödingshydda på Tahiti, utan minsta hänsyn till hur tekniken tidigare använts. År 1895 kom hans första träsnitt.
De mellaneuropeiska konstnärerna hade återuppväckt det ursprungliga, sakliga och ibland lite naiva träsnittet från 1400-talet, samt inspirerats av de annorlunda japanska träsnitten som vid denna tid hade nått Europa.
I Frankrike vistades runt sekelsskiftet norrmannen Edvard Munch och värmlänningen Sigge Bergström. Båda har lämnat epokgörande träsnitt till eftervärlden. Sigge Bergström (1880-1975), för bohuslänningarna känd som nära vän till Ragnar Ljungman, skar sitt första träsnitt 1907 med motiv hämtat från svensk natur. Detta följdes av många fler. Föreningen Original Träsnitt (FOT), verksam åren 1912-1947, fick ett stort antal medlemmar under de första decennierna. Flera av dessa var kvinnor, kanske för att tekniken varken krävde tillgång till stora arbetsredskap eller tryckpress.
Högtryck
Till kategorin högtryck hör trägravyr, träsnitt och linoleumsnitt. Konstnären tecknar en spegelvänd bild på en tryckplatta, som kan vara av trä eller linoleum. Med olika knivar, stämjärn eller håljärn skärs bilden ut. Linoleum är lättast att arbeta i, det möjliggör fritt och spontant arbete i alla riktningar. Träplattans fiberriktning gör den svårare att bearbeta, men kan tillföra ytterligare kvaliteter till bildkompositionen.
Tryckfärg valsas ut på en marmorskiva för att sedan försiktigt föras ut i olika riktningar på tryckplattan, som kallas stocken. Det är de upphöjda partierna på tryckplattan som ger själva bilden. Förfarandet kan liknas vid stämpeltryck.
Högtryck kan tryckas för hand eller i tryckpress. Vid handtryck kallas förfaringssättet "avklappning" och görs genom att man frotterar papperets baksida såväl mot stocken med ett falsben eller med baksidan av en sked. Alla slags papper kan förekomma - från tunnaste japanpapper till koppartryckspapper. Tunt papper släpper igenom färgen så att bilden framträder tydligt även på papperets baksida.
Färgträsnitt kan göras på två olika sätt. Antigen infärgas stockens olika delar med skilda färger, eller så skärs och trycks bilden med hjälp av olika stockar. Används den senare metoden måste noggrann passning ske vid varje tryckning.
Samtida stadsskildrare
Flera svenska konstnärer har ägnat sig åt att beskriva sina hemorter på ett kärleksfullt, kulturhistoriskt och tidvis humoristiskt sätt. Ibland lyser kritik och ironi igenom. Betraktaren får hjälp att tyda bilderna.
Sven Ljungberg (född 1913) från Ljungby i Småland, Svenolov Ehrén (född 1927) och Nils Asp från Uddevalla är alla tre tydliga exempel på trägrafiker som ägnat mycken tid att gestalta sina hemorter i grafisk form. Gemensamt för dessa tre är att de har arbetat i många tekniker och att alla har haft offentliga uppdrag. Frågan är dock om inte deras bilder i trä-och linoleumsnitt hör till den starkaste genren i deras mångsidiga verksamhet.