Den fuktiga vinterluften över fjorden, diset som är så typiskt för västkusten, fångade konstnären och grafikern Nils Asp i mjuka, nyansrika gråtoner. Nils Asp har under 40 år skildrat staden Uddevalla, folklivet, hus, gator och naturen kring Byfjorden mot havet. Hans bilder är fyllda med underfundig humor och stillhet, men blir aldrig senimentala. Träsnitten över rivningar i gamla stadskärnan eller förstörda trähus förfaller aldrig till romantiserande nostalgi. Udden i bilderna är lite kantig och butter, kritiken mot myndigheterna bittert tydlig.
Det finns en del skrivet om pappa, och en del har jag skrivit rakt av.
Detta ur FiB Kulturfront.
Den underfundige Nils Asp.
Anne Lidén
1968 skar Nils Asp träsnittet med kvarteret Drottninggatan. Folk kliver omkring på rivningstomten bland provisoriskt uppställda bilar. Grävskopan höjer olycksbådande sin hungriga klo mot nästa hus. Utanför Grand Bion speglar sig figurerna i den våta trottoaren, det är snöblaskig vinter på västkusten. Borta vid Hallmans bokhandel ringlar sig en lång tät kö och över hustaken lyfter en flock svarta kråkor. I bakgrunden skymtar båtarna i diset vid ån, nära det gamla badhuset och verkstadsskolan, där Nils Asp började som teckningslärare för hantverkseleverna på 50-talet.
På denna tomt byggde KF ett av Sveriges fulaste hus, ett jättelikt Domus i betong. En hög grå stum fasad reser sig mot hamnen och fjorden, som en mäktig ointaglig borg, ett kommersens fäste. Men tack vare Nils Asps träsnitt finns känslan och livet kring den tidigare bebyggelsen bevarad för eftervärlden. Det är inte många som saknar hästen som transportmedel i staden, t.ex." Hästmarknad" från 1949, men många av de äldre husen kunde ha bevarats trots den nya tidens krav. Rivningarna mötte protester.
Nu har Nils Asp avlidit, 70 år gammal. Han tillhörde kretsen kring gamla FiB, men har inte blivit omskriven lika mycket som de andra tecknanrna. Liksom sina generationskamrater utbildade han sig på Tekniska skolan i Stockholm, där han var uppvuxen. Före kriget gjorde han studieresor till Italien, Tyskland och Danmark, och året innan krigsslutet bosatte han sig i Uddevalla. Han har under åren hållit fast i sin personliga, folkliga stil och inte fallit undan för modenycker. Vid sidan av sin konstnärliga gärning var han verksam som kulturpolitiker och teckningslärare vid läroverket, där jag blev hans elev vid 12 års ålder. Han gav mig en bok om träsnitt i premium. Nils Asp har betytt mycket för mitt grafiintresse, min konstsyn och mitt yrkesval. Under hela min studietid gav han mig mycket uppmuntran och stöd. Vi elever hade en stor frihet. "Tonåringar" (eller "Pubertet") heter träsnittet som skildrar undomarnas kosrtåg för frihetens sak. Alla samlas kring fanbäraren och den svagt röda fanan!
" För mig är arbetet med grafik att antingen smyga fram eller vilt hugga genom en djungel av tätt sammanflätade problem för att kanske i sinom tid ha glädjen att nå den glänta där svart och vitt utkämpar sin slutliga strid om herraväldet över ytan".
Tillbaka till indexsidan.