Idag, 6/2-04, har Kolbäckens Dizzy Miss Lizzy fått somna in för gott snart femton år gammal. Ålder hann ikapp henne till slut och mot ålder finns ingen bot, ingen medicin. Orken hade försvunnit ifrån henne men livsglädjen fanns kvar. Jag är så glad att vi tog hand om henne och att jag fick tillfälle att lära känna denna underbara hund. Envis och egen till tusen men gud så underbar! Hennes fina goldenhuvud, precis som en Golden ska se ut men ack så svårt att få tag i. Det kommer ta lång tid att vänja sig med att hon inte hälsar välkommen hem när man öppnar ytterdörren./Maria/